Aktuellt

Låt läslovet bli till en seriefestival och fyll programmet med allt som kan tänkas ha med serier att göra.

1. Ordna ett seriemaraton. Läs serier dagarna i ända.
2. Ta med hemifrån eller låna serier på bibblan och starta en seriecirkel.
3. Planera för en filmdag med filmer sprungna ur serier.
4. Klä ut er till favoritkaraktärerna och spela rollspel.
5. Vilken superkraft skulle du vilja ha? Rita, skriv och ge din figur ett namn.
6. Skapa nya serier och sätt ihop till en tidning. Eller ställ ut dem.
7. Återberätta en bok som en seriestrip.
8. Gå till biblioteket, fråga om de kan ordna ett serieprat och lär dig mer om serier.
9. Gör en festivalaffisch.

Du kommer säkert på fler idéer till din egen seriefestival, allt som hör till seriernas värld får plats.

Lite seriehistoria: De tryckta seriernas början kan spåras till slutet på 1800-talet. De vann snabbt mark och under 40-talet i Sverige var de omåttligt populära. Efter den tilltagande boomen så kom bakslaget. En debatt rasade i USA om serietidningarnas olämplighet, de anklagades för att uppmuntra våld bland barn och unga. Debatten spred sig även till Sverige och därför blev 50- och 60-talet mörka år för seriebranschen. Istället för att läsa serier rekommenderades bokläsning för barnen och det skulle dröja nästan tjugo år innan serierna fick komma tillbaka in i värmen. Idag är alla överens om att serier är en konstform i sig och del av vad forskare kallar varierad läsning.

Än finns det tid till att vara med i Kalle Ankas stora lästävling! Ditt bidrag ska vara inne senast på söndag, den 4 oktober. Har du missat att tävlingen pågår och inte hinner läsa en bok så ta bara en bok du redan läst och återberätta den.

I vårt arkiv hittar du mer om att återberätta en bok som serie.

Tävlingsuppgift:

Välj en bok, läs den och återberätta den med bilder i fyra serierutor. Du kan teckna, fotografera, klippa och klistra eller vara kreativ på något annat sätt.

Vinnaren får bland annat ett stipendium på 1000 kr och sitt porträtt tecknat! Stor prisutdelning på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm v 44!

Sista tävlingsdag: 4 oktober 2015

Vem får delta?
Alla upp till och med 14 år. Individuella bidrag.

Priser:

1:a pris: Stipendium på 1000 kr, diplom, pokal, medalj, resa till finalen i Stockholm (tävlande + en vuxen) och ett tecknat serieporträtt.

2:a-3:e pris: Diplom, pokal och medalj.

4:e-10:e pris: Diplom och medalj.

Gör så här:

Skicka ditt bidrag tillsammans med ditt namn, adress och telefonnummer till:

Kalle Anka & C:o
Egmont Publishing AB
205 08 Malmö

Märk kuvertet ”Kalle Ankas lästävling”. Glöm inte skriva vilken bok som du sammanfattar.

Du kan också mejla ditt bidrag till tavling@kalleanka.se.

Glöm inte att be en förälder om lov att delta i tävlingen. Bidraget ska vara inskickat senast 4 oktober 2015.

Lycka till!

 

Idén om att återberätta en bok som en seriestrip kommer från serieskaparen och illustratören Henrik Lange. Han har bland annat har skrivit ”80 romaner för dig som har bråttom” där han kärnfullt och med humoristiskt tecknade illustrationer har återberättat sammanlagt 80 böcker. Kolla på biblioteket om de har ett exemplar och sätt igång.

Länk till tävlingen.

Klicka här för att ladda ner tävlingshäftet som en PDF.

Vinnarna utses av en jury som består av:

Sören Olsson och Anders Jacobsson, barnboksförfattare till bland annat böckerna om Sune och Bert
Arild Midthun, Kalle Anka-tecknare
Natalia Batista, serieskapare, illustratör och lärare på Serieskolan i Malmö
Anna Bergström, redaktionell projektledare för Kalle Anka & C:o

Juryn bedömer i första hand läsförståelsen, du ska kunna visa att du har förstått boken som du har läst på det sådant sätt att du kan återberätta den i fyra rutor.

Final och prisutdelning kommer att ske under pompa och ståt under Läslovet, lördagen den 31 oktober 2015 kl 13.00, på Serieteket och det vuxenfria biblioteket TioTretton på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Kom dit och träffa Kalle Anka-tecknaren Arild Midthun och delta i serieworkshop och andra Kalle Anka-aktiviteter!

I flera nummer av Kalle Anka & C:o i höst tolkas kända berättelser utifrån ett Ankeborgsperspektiv. Häng med du också! Första berättelsen kommer i nummer 38.

Måste man vara poet för att skriva ett kärleksbrev? Nej, absolut inte! Det enda du behöver är någon du gillar. Det kan vara någon i skolan, din katt, morfar eller naturen – du väljer själv.

Sen är det bara att sätta igång att skriva. Eller?

Just så. Skriv bara. Allt som faller dig in. Glöm punkt, komma och allt annat. Bara skriv ner alla de där känslorna som kommer.

Gör en lista om det känns trögt i början.

1. Fin
2. Gör mig glad
3. Gillar när du vet saker om mig
4. Pirr i magen
5. Ledsen när du inte är här
6. När du skrattar
7. Skämten som bara vi förstår
8. Gillar att tänka på dig
9. När vi var och badade
10. Du och jag…

När du gjort listan blir det lättare att skriva själva brevet. Och det finns inget rätt eller fel. Det är ditt brev och dina ord.

Det gör inget om du väljer att inte skicka iväg brevet. Ibland är det skönt att bara ha fått skriva av sig alla tankar och känslor som snurrar, och så räcker det så.

Det finns många kärleksbrev skrivna och en hel del riktigt kända. Här finns några av dem.

LÄSLOV presenteras på årets Bokmässa med två stora seminarier och många gästspel i olika montrar. Både kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och utbildningsminister Gustav Fridolin har tackat ja till att medverka i det första seminariet på Bokmässan.

Läslovet vecka 44 – seminarier

Torsdag 24 september kl 10.00-10.45
Lokal: K2

Höstlov blir Läslov?
I det moderna Sverige där språket och läsningen får allt större betydelse vill vi stimulera barns och ungas läslust – det är dags att Höstlovet förvandlas till Läslovet. Läslovet blir ett tillfälle – för både barn och vuxna – till nya upplevelser, till resor i fantasins värld, till umgänge och samtal. LOVET och LÄSANDET står i centrum. Under året vill nätverket etablera Läslov som begrepp, med målet att det 2016 finns inskrivet i läroplanen vecka 44. Introduktionen sker på Bokmässan. Hur ser regeringen på läsningens betydelse?

Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister, Gustav Fridolin, utbildningsminister, Johan Unenge, Sveriges förste läsambassadör, nu läscoach och språkrör för satsningen idrott och läsning och Katti Hoflin, stadsbibliotekarie i Stockholm. Moderator: litteraturvetaren och före detta proffsboxaren Åsa Sandell.

Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44 – ett brett läsfrämjande samarbete genom Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk.

Torsdag 24 september kl 12.00-12.45
Lokal: K1

Dax för Läslovet
Nu förvandlas Höstlovet till Läslovet. Vi vill sporra barns och ungas lust till läsande, berättande och skrivande i alla dess former och på alla upptänkliga platser – över hela landet. Det kan vara genom bokbytardagar, skrivarverkstäder, idrottsklubbar eller via caféer, restauranger, filmversioner av böcker som visas på en fasad, undervattensläsning i simhallar, via kanaler som Youtube och P3, med rappartister eller … Endast fantasin sätter gränser. Kom och inspireras av vår erfarna och kunniga panel som ger en mängd exempel på hur man kan sprida läsglädje.

Medverkande: Tony Lorenzi, aktiv med streetart-projekt och hiphop, gymnasie- och folkhögskollärare och litteraturvetare, Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser Uppsala universitet, Karin Zetterberg, bibliotekschef Eskilstuna kommun, Karin Wahlén, kulturcoach Östersunds Fotbollsklubb, och Hussein Al Saidan, studerande från Angered. Moderator: litteraturvetaren och före detta proffsboxaren Åsa Sandell.

Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44 – ett brett läsfrämjande samarbete genom Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk.

Johan Unenge, Sveriges första läsambassadör och läscoach:

Alla pratar om det. Att våra barn läser för lite. Kurvor som pekar neråt. Många föräldrar lägger pannan i djupa veck. Vad gör skolan? Vad gör politiker? Vad gör barnen? Ja, barn gör som vi gör inte som vi säjer. En gammal sanning. När det gäller läsning är den extra tydlig. Om målsättningen verkligen är att vår växande generation ska läsa, utveckla sitt språk, bli nyfikna på världen måste vi också lyfta blicken. Förbi mobilen. Ta chansen att visa upp oss som läsare. Lita på smittoeffekten. Ta fram en bok och sätt dig i soffan. Dyk in i boken, fnissa lite och se vad som händer. Om det funkar kan du ju… lägga upp det på Facebook…

Johan Unenge, Sveriges första läsambassadör och läscoach, tipsar föräldrar utan hopp

1. Läs själv. Visa att det är kul.
2. Gonattsagan. Det är här det börjar.
3. Var inte snobbig. Läsning kan vara mer än Dostojevskij
4. Tjata inte. Belöna hellre.
5. Glöm inte ljudboken.
6. Kolla om populära biofilmer finns i bokversion. Brukar underlätta.
7. Läs samma bok och jämför intryck.
8. Inse att tiden gått. Dina favoriter kan vara hopplöst uråldriga. (Jämför med din dansstil.)
9. Se det som en investering. Ju duktigare läsare till barn, desto bättre framtid.
10. Gör detektivjobbet. Vad är ditt barns smak? Själv skulle du aldrig läsa en bok du inte gillar.
11. Man måste inte läsa ut en bok. Ta en ny.
12. Hoppas på ett elavbrott.

Att återberätta en historia utvecklar vår förmåga att förstå och se vilka händelser som är viktiga i det större sammanhanget. Man blir medveten om berättelsens struktur och uppbyggnad genom att man mentalt organiserar det man läst eller hört och därefter bygger ihop sina idéer till en form.

Läs en bok och återberätta den med hjälp av illustrationer och text i fyra rutor, som en seriestrip. Om vi väljer Sagan om ringen av J.R.R. Tolkien, delar upp den i tre delar, så skulle den kunna sammanfattas så här:

1. I den första delen samlas hela hjältegänget för att hjälpa hobbiten Frodo att förgöra en magisk och mäktig ring som den ondskefulle Sauron vill ha för att kunna styra hela världen.

2. I del två ses de ute på äventyr där de slåss mot skräckinjagande orcher.

3. Och i den tredje och sista delen segrar det goda över det onda genom att Frodo lyckats kasta ringen i elden.

4. Den fjärde rutan – som egentligen är den första – är en omslagsruta där bokens titel och författare står med.

Inför läsningen går ni tillsammans igenom vad man kan tänka på medan man läser. Då blir det lättare att analysera handlingens olika skeenden. Tänk på att boken inte bör vara på alltför många sidor om den ska hinnas med under en vecka. Samla ihop de nygjorda verken när ni är klara och gör en fin utställning i exempelvis matsalen, i fritidshemmet eller på biblioteket.

Idén är hämtad ur serieskaparen och illustratören Henrik Langes 80 romaner för dig som har bråttom. I den hittar du fler fina och humoristiskt tecknade exempel på korta och kärnfulla tecknade recensioner.

Tidningen Kalle Anka utlyser en stor lästävling där du återberättar en bok i fyra serierutor. Sista tävlingsdag 4 oktober. Mer information hittar du här! Prisutdelning under Läslovet v. 44

Är det svårt att spela in en egen podcast? Vad behöver man till det? Och hur gör man? Och måste man verkligen ljudisolera genom att klä in alla väggarna i äggkartonger? Det är inte särskilt svårt. Vad du behöver och hur du går tillväga går vi igenom alldeles strax. Och nej, du behöver inte klä ett helt rum i äggkartonger.

Innan du börjar kan det vara bra att fundera på vad du vill prata om och vad du vill säga. Annars finns det risk för att det blir spretigt och då är det lätt att man tappar tråden. Tappar man tråden så tappar man i värsta fall även lyssnarna.

En podcast kan handla om vad som helst. Välj gärna ett ämne du är intresserad av och kan mycket om. Eller välj ett du vill lära dig mer om. Är du intresserad låter du också mer engagerad när du pratar och berättar om något och det hör lyssnarna. Gillar du att läsa så använd den kunskapen och berätta om vad du har läst och vad du tyckte om det. Är du ett stort fan av musik eller brinner för djurens rätt i samhället? Prata om det. Googla gärna podcast för mer inspiration.

Många som pratar in podcasts väljer att ha en sidekick med i studion eller bjuder in gäster som en naturlig del av programmet för att göra samtalet mer dynamiskt. Hur du än väljer att göra så jobba efter regeln: Träning, träning och åter träning. Och ett stolpmanus. Ett manus underlättar och du hittar lättare tillbaka till ämnet om du skulle råka prata bort dig. Ju mer du pratar desto lättare, naturligare och roligare kommer det att bli. Och tänk på att lyssna på dina inspelningar mellan tagningarna.

Till själva inspelningen behöver du ett par hörlurar och en mikrofon, mobilen går också bra. Ett tyst och gärna litet rum så att ljudet blir mindre burkigt. Ett tips är att slänga en filt över sig när man spelar in. Det kan ge ett renare och mindre ihåligt ljud. Prova dig fram. Men i regel så ger rum med många möbler och mattor bättre ljud än ett tomt rum. Tänk också på att kylskåp och annat kan vara störande bakgrundsljud så lyssna efter sådana när du väljer platsen för inspelning.

När du har spelat in din podcast behöver materialet redigeras. Med appen Opinion för Iphone och Ipad kan du, förutom att redigera, även spela in och dela podden till SoundCloud och DropBox.

Audacity är ett gratisprogram som du kan redigera din inspelning i och det finns både för PC och Mac.

Fler populära alternativ, som man får betala en slant för, är Garageband för PC och Mac och Logic Pro X.

Här kan hitta du fri musik som du kan använda i ditt program:
Free Music Archive
Creative Commons
 – Under fliken ”Licenserna” finns enkla förklaringar för hur du får använda dig av musiken. Läs dem gärna.
SoundCloud – Sök på free music.

Populära svenska poddar listade finns listade på Bra podcast.

Lycka till och vi hörs på nätet!

Johan Unenge, Sveriges första läsambassadör och läscoach:

De allra flesta böcker skrivs för att vara underhållning. Locka till skratt, skräck eller funderingar. Men för många är läsa detsamma som jobbigt. Det är ungefär som att springa en sväng i elljusspåret en gång om året. Då är det jobbigt. Gör du det tre gånger i veckan blir det plötsligt enkelt. Läsning fungerar likadant. Det kräver sin tid. 5000 timmar brukar forskare säja. Sedan kan man påstå att man är en läsare. Läsa kan vara så mycket mer än läxböcker. Det kan vara att ta del av de 600 böcker som utkommer i Sverige varje år. Men det kan också vara en riktigt bra serietidning. Eller en helt vanlig tidning om favoritämnet. Det finns de som tror att ljudböcker är fusk. Det är det inte. Bara ännu ett sätt att ta till sig berättelser.
Låt lovet bli ett första trevande steg. Man ångrar aldrig en bok.